Österländska traditioner · 400-talet f.Kr.–
Buddhism
Lidandet kommer ur begär och ur tron på ett fast, bestående jag, och det kan upphöra genom insikt och den åttafaldiga vägen. Nagarjuna lärde att allt saknar egen, inneboende natur.
Någon gång på 400-talet f.Kr. sätter sig en man under ett träd i norra Indien. Enligt traditionen var han furstesonen Siddhartha Gautama, som hade lämnat sitt hem och i sex år prövat asketernas alla övningar utan att finna det han sökte.
Det han sedan lärde ut var varken en skapelseberättelse eller en lära om gudarna. Det var en diagnos: så här uppstår lidandet, och så här kan det upphöra. Ur den diagnosen växte en av världens stora filosofiska traditioner.
Bakgrund
Buddha levde i en tid av uppbrott. Vid Ganges växte städer och riken fram, och kringvandrande asketer ifrågasatte brahminernas offerritualer och anspråk på auktoritet. Buddha var en av dem. Sin lära kallade han en medelväg mellan njutningsliv och självplågeri.
Han skrev ingenting. Hans tal fördes vidare muntligt av munkar och nunnor och skrevs ned först flera hundra år senare. Det vi kallar buddhistisk filosofi är till stor del efterföljarnas arbete: mer än tusen år av analys och debatt, både inom traditionen och med de hinduiska skolorna.
Grundtankar
De fyra ädla sanningarna
Läran är uppställd som en läkares bedömning. Sjukdomen: livet rymmer lidande och otillfredsställelse. Orsaken: begäret, viljan att hålla fast det som inte går att hålla fast. Prognosen: lidandet kan upphöra. Behandlingen: en väg i åtta delar, som omfattar insikt, etik och meditation.
Inget bestående jag
Det vi kallar jaget är enligt Buddha fem slags förlopp: kropp, känsla, varseblivning, viljeimpulser och medvetande. Inget av dem är beständigt, och bakom dem finns ingen ägare. En klassisk text jämför med en vagn. Varken hjulen, axeln eller korgen är vagnen. ”Vagn” är ett praktiskt namn på delarna tillsammans, och på samma sätt är det med ”jag”.
Allt uppstår i beroende
Ingenting finns av sig självt. Varje ting och varje tillstånd uppstår ur betingelser och upphör när de upphör. Det gäller också lidandet, och därför går det att göra något åt.
Tomhet
Filosofen Nagarjuna drog tanken till sin spets omkring 200 e.Kr. Om allt uppstår i beroende har inget en egen, inneboende natur. Tingen är tomma. Det betyder inte att ingenting finns. Det betyder att tingen finns på ett annat sätt än vi tror: som relationer, inte som självständiga kärnor.
Två sanningar
I vardagen talar vi om personer, bord och floder, och det är sant på sitt plan. Granskar man närmare finns bara förlopp. Buddhistiska filosofer skiljer därför mellan konventionell och yttersta sanning, och mycket av debatten mellan skolorna gäller hur de två förhåller sig till varandra.
Utveckling
- 400-talet f.Kr.–
Tidig buddhism och abhidharma
Buddhas tal samlas och ordnas. I abhidharma-litteraturen analyseras erfarenheten i sina minsta beståndsdelar.
- från omkring vår tideräknings början
Mahayana
Nya texter sätter bodhisattvans medkänsla i centrum och utvecklar tomhetsläran.
- ca 150–500 e.Kr.
Madhyamaka och Yogacara
Nagarjuna grundar mellanvägens skola. Asanga och Vasubandhu utvecklar Yogacara, som undersöker hur medvetandet formar den värld vi erfar.
- ca 500–700
Logik och kunskapsteori
Dignaga och Dharmakirti bygger en buddhistisk lära om varseblivning och slutledning, i ständig debatt med Nyaya.
- från 200-talet f.Kr.
Spridningen
Theravada slår rot i Sri Lanka och Sydostasien. Mahayana når Kina, Korea, Japan och Tibet och får nya former där, bland dem chan och zen. I Indien försvinner buddhismen nästan helt omkring 1200.
Invändningar
Vem är det som återföds?
Om inget jag finns, vem bär då följderna av gårdagens handlingar? Buddhisterna svarar med bilden av en låga som tänder en annan. Ingenting flyttar över, men den andra lågan finns på grund av den första. Kritikerna, både hinduiska och moderna, har frågat om det räcker för ansvar.
Minnet kräver någon som minns
Nyaya-filosoferna hävdade att minne och igenkännande förutsätter ett jag som består över tid. Den som känner igen något i dag måste vara densamme som såg det i går. Debatten pågick i århundraden och skärpte båda sidors argument.
Undergräver tomheten sig själv?
Om allt är tomt gäller det också påståendet att allt är tomt. Nagarjuna tog upp invändningen själv. Han svarade att han inte lägger fram någon egen tes. Tomheten är ett sätt att upplösa andras teser, och den som gör den till en ny lära har missförstått den.
Arvet
Buddhismen formade tänkandet i hela Asien och gav upphov till skolor som den här kartan bara antyder. I Kina mötte den daoismen, och ur mötet växte chan. Nykonfucianerna bekämpade den och tog samtidigt över dess frågor.
I Europa blev Schopenhauer den förste store filosofen som tog starka intryck av den. Under 1900-talet har likheten mellan läran om icke-jaget och David Humes syn på jaget som ett knippe förnimmelser ofta påpekats, och Derek Parfit skrev 1984 att Buddha skulle ha hållit med om hans slutsatser om personlig identitet. I dag förs samtal mellan buddhistisk filosofi och medvetandeforskning, och meditationsövningar med buddhistiskt ursprung används i vården under namnet mindfulness.
Vanliga missförstånd
- ”Buddhismen är en filosofi, inte en religion.”
- Den är båda. Den har kloster, ritualer och föreställningar om återfödelse, och den har en argumenterande filosofisk tradition. Kartan visar bara den senare.
- ”Buddha lärde att livet bara är lidande.”
- Den första sanningen säger att lidande och otillfredsställelse hör till livet, inte att glädje saknas. Läran handlar om att lidandet kan upphöra.
- ”Nirvana är ett paradis.”
- Ordet betyder slocknande. Det som slocknar är begär, hat och okunnighet. Texterna är återhållsamma med att beskriva vad som återstår.
- ”Karma betyder öde.”
- Karma betyder handling. Läran säger att avsikter får följder, inte att allt är förutbestämt.
Att läsa
- Dhammapadaokänd sammanställare · de första århundradena f.Kr.
Korta verser om sinnet och handlandet. Den mest lästa buddhistiska texten.
- Kung Milindas frågor (Milindapanha)okänd · omkring vår tideräknings början
En dialog mellan en grekisk kung och munken Nagasena. Här finns liknelsen om vagnen.
- Mellanvägens grundverser (Mulamadhyamakakarika)Nagarjuna · ca 200 e.Kr.
Tomhetslärans huvudverk. Kort, tät och svår.
- BodhicaryavataraShantideva · 700-talet
En vägledning till bodhisattvans liv, med ett berömt argument för opartisk medkänsla.
Släktskap
Vart sedan
- Möter motstånd frånNyaya
Nyaya utvecklade mycket av sin logik och kunskapsteori i en debatt med buddhistiska filosofer som pågick i hundratals år.
- Förs vidare avZen (chan)
Zen är en buddhistisk skola. Den ställer meditationen och det direkta uppvaknandet framför skriftstudierna.
- Möter motstånd frånVedanta
Shankara argumenterar utförligt mot buddhisterna. Samtidigt anklagade hans motståndare honom för att ha lånat så mycket att han var en förklädd buddhist.
- Förs vidare avNykonfucianism
Nykonfucianerna bekämpade buddhismen men tog över dess frågor om medvetandet och tingens yttersta natur.
- Förs vidare avPessimism och viljefilosofi
Schopenhauer fann sin egen lära om lidandet och viljans släckande bekräftad i buddhismen.
- Förs vidare avKyotoskolan
Nishida övade zen i många år, och den buddhistiska tanken om tomhet bär upp skolans grundbegrepp, det absoluta intet.