En karta är alltid en förenkling

Vad kartan är

Kartan visar filosofins stora skolor och riktningar, från de första grekiska naturfilosoferna till i dag, och hur de hänger ihop. Den är tänkt som en ingång för den som är nyfiken. Den är inget uppslagsverk.

Så läser du den

Tiden går från vänster till höger. Skalan är inte jämn: antiken och 1900-talet har fått mer plats per år än medeltiden, eftersom fler skolor trängs där. Skalstocken i kartans över- och underkant byter färg vid varje sekelskifte, så att du ser hur skalan dras ut och trycks ihop.

Varje landmassa är en familj av skolor. De fyra första följer epokerna. På 1900-talet delar sig västerlandets filosofi i en kontinental och en analytisk tradition. De österländska traditionerna ligger som en egen kust längs kartans överkant.

Varje epok har en fråga som rubrik. Det är kartans viktigaste förenkling, och den är grov. Alla antika filosofer frågade inte vad som finns. Men frågan fångar var tyngdpunkten låg.

Linjerna mellan skolorna är av tre slag. En heldragen linje betyder att en skola bygger vidare på en annan. En streckad betyder att den reagerar mot den. En prickad betyder att två rörelser kom fram till liknande tankar oberoende av varandra.

Vad kartan förenklar

• En skola är sällan en skola. Försokratikerna var inte en grupp, och Kierkegaard och Nietzsche träffades aldrig. Flera rubriker är sentida etiketter.
• Ett årtal är en ungefärlig punkt. En skola placeras där den tar form, men många lever i århundraden. Vedanta och Samkhya har rötter som är mycket äldre än kartans årtal.
• Linjerna är ett urval. Varje skola har påverkats av fler än kartan visar. Vi har valt de vägar som brukar lyftas fram i översikter.
• Urvalet är snett. Kartan utgår från en västerländsk berättelse. Asien får en egen kust, medan Afrika och Latinamerika bara får en infälld karta med två riktningar från 1900-talet. Det speglar hur översikter brukar skrivas, inte var det har tänkts.
• Få kvinnor. Under större delen av historien stängdes kvinnor ute från de institutioner där filosofi bedrevs. Vi har tagit med dem vi kan placera säkert i en skola. Flera viktiga tänkare, som Hildegard av Bingen, saknas för att de inte passar in under någon av kartans rubriker.

Bilder

Sajten har inga porträtt. Vi använder hellre inga bilder än bilder med oklar licens.

Typsnitt

Rubrikerna är satta i IM Fell Double Pica och IM Fell English, digitaliserade av Igino Marini efter de typer som biskop John Fell skaffade till universitetstryckeriet i Oxford på 1600-talet. Brödtexten är satt i Libre Caslon Text av Pablo Impallari. Alla tre är fria att använda under SIL Open Font License.