1800-talet · ca 1790–1870
Utilitarism
Den rätta handlingen är den som ger mest lycka och minst lidande för flest. Mill skilde dessutom mellan högre och lägre njutningar.
I en glasmonter i University College i London sitter en påklädd man med käpp och bredbrättad hatt. Det är skelettet av juristen Jeremy Bentham, som dog 1832 och i sitt testamente bestämde att kroppen först skulle dissekeras inför publik och sedan bevaras på det sättet. Lik behövdes för läkarutbildningen, och han ville visa att en död kropp kan göra nytta.
Bentham hade ägnat sitt liv åt en enda princip. Lagar, straff och seder ska inte bedömas efter hävd, bibelord eller känslan av vad som är passande. De ska bedömas efter en enda sak: hur mycket lycka och lidande de för med sig. Vad händer med moralen om man tar den principen på fullt allvar?
Bakgrund
Tanken att njutning är det goda går tillbaka till Epikuros. I 1700-talets Storbritannien hade David Hume lärt att moralens grund är känsla och nytta, och franska och italienska upplysningsmän som Helvétius och Beccaria hade krävt att lagarna skulle tjäna den största lyckan för flest. Bentham sade sig ha funnit formeln hos dem.
England hade vid samma tid en strafflag med över tvåhundra brott som gav dödsstraff, ett parlament där tomma landsbygdskretsar hade platser medan nya industristäder saknade dem, och en rättsordning som försvarades med att den var gammal. Bentham var utbildad jurist och fann systemet orimligt. Han ville ha en måttstock som gjorde det möjligt att räkna.
Kring honom samlades en grupp reformatorer som kallades de filosofiska radikalerna. En av dem, James Mill, uppfostrade sin son John Stuart efter Benthams principer, med grekiska från tre års ålder. Sonen blev skolans främste tänkare och dess mest eftertänksamme kritiker.
Grundtankar
Största möjliga lycka åt största möjliga antal
En handling är rätt i den mån den ökar lyckan och fel i den mån den minskar den. Med lycka menas njutning och frånvaro av smärta. Bentham inleder sitt huvudverk med att naturen har ställt människan under två herrar, smärtan och njutningen. De avgör både vad vi gör och vad vi bör göra.
Alla räknas lika
Var och en räknas som en, och ingen som mer än en. En adelsmans njutning väger inte tyngre än en pigas. Av det följde krav som var radikala på sin tid: allmän rösträtt, avkriminalisering av homosexualitet och hänsyn till djur. Frågan är inte om de kan tänka eller tala, skrev Bentham om djuren. Frågan är om de kan lida.
Följderna avgör
Avsikter, plikter och regler har inget eget värde. De är bra om de leder till bra resultat. Bentham föreslog en kalkyl där njutningar mäts efter styrka, varaktighet, säkerhet och närhet, och efter hur många som berörs. Ett straff är i sig ett ont och får bara användas om det förebygger ett större.
Njutningar skiljer sig i kvalitet
Mill fann Benthams bild av människan för snäv. Vissa njutningar är högre än andra, och det avgörs av dem som har erfarenhet av båda. Det är bättre att vara en missnöjd människa än en nöjd gris, skriver han, och bättre att vara en missnöjd Sokrates än en nöjd dåre. Om grisen eller dåren tycker annorlunda beror det på att de bara känner sin egen sida.
Friheten slutar där skadan börjar
Mill drog en politisk slutsats i skriften Om friheten. Det enda skäl som ger samhället rätt att med tvång ingripa mot en vuxen människa är att hindra skada på andra. Hennes eget bästa räcker inte. Över sig själv, över sin kropp och själ, är individen suverän. På sikt blir alla lyckligare av att människor får pröva olika sätt att leva.
Utveckling
- 1789–1832
Bentham och radikalerna
En inledning till moralens och lagstiftningens principer kommer ut 1789. Bentham ritar fängelser, skriver lagförslag och ger råd åt nya stater. Året han dör utvidgas rösträtten.
- 1859–1869
Mill
Om friheten, Utilitarismen och Förtrycket av kvinnorna. Mill tackar Harriet Taylor Mill för hennes del i arbetet. Som parlamentsledamot föreslår han 1867 rösträtt för kvinnor.
- 1874
Sidgwick
Henry Sidgwick prövar utilitarismen systematiskt mot egoism och sunt förnuft i Etikens metoder och gör moralfilosofin till en akademisk disciplin.
- 1970-talet till i dag
Tillämpad etik
Peter Singer för argumenten till djurhållning och global fattigdom. Derek Parfit undersöker ansvaret för framtida generationer. Rörelsen effektiv altruism försöker räkna ut var en gåva gör mest nytta.
Invändningar
Den oskyldige offras
Om bara summan räknas kan det bli rätt att straffa en oskyldig för att lugna en uppretad folkmassa, eller att ta en frisk människas organ för att rädda fem sjuka. John Rawls skrev 1971 att utilitarismen inte tar skillnaden mellan personer på allvar. Regelutilitarister svarar att ett samhälle som tillät sådant skulle bli olyckligare. Kritikerna tycker att det missar poängen: felet är att det är orätt, inte att det är olönsamt.
Det går inte att räkna
Hur jämför man en människas glädje med en annans smärta, eller dagens säkra nytta med en osäker i framtiden? Bentham medgav att kalkylen inte kan göras exakt. Mills högre njutningar gör saken svårare, eftersom de inför en måttstock som inte själv är njutning. Kritiker menar att han därmed har lämnat läran.
Den kräver för mycket och för lite
Om jag alltid ska göra det som ger mest lycka i världen får jag aldrig gå på bio medan någon svälter. Bernard Williams invände på 1970-talet att läran dessutom gör en människas egna åtaganden och relationer till poster i en uträkning. Den som frågar om det är nyttomaximerande att rädda sin egen hustru har, skrev han ungefär, en tanke för mycket.
Arvet
Kartan visar två linjer in: från epikureismen, som gav läran om njutningen, och från empirismen och Hume. Tre linjer går ut. Pragmatismen tog över vanan att pröva idéer på deras följder. Dygdetiken och Rawls rättviseteori växte fram på 1900-talet som svar på utilitarismens svagheter.
Benthams och Mills krets drev igenom reformer av fängelser, fattigvård, rösträtt och hälsovård i 1800-talets Storbritannien. Tanken att politik ska bedömas efter sina mätbara följder för människors välfärd är så självklar i dag att den knappt märks.
Den finns i kostnads- och nyttokalkyler för vägar och läkemedel, i sjukvårdens prioriteringar och i varje argument som börjar med orden vad gör mest nytta. Benthams fråga om djurens lidande är utgångspunkten för den moderna djurrättsrörelsen.
Vanliga missförstånd
- ”Utilitarism är att göra det som är nyttigt för en själv.”
- Det är egoism. Utilitarismen kräver att den egna lyckan räknas precis lika med alla andras, och den är därför en av de mest krävande etiska lärorna.
- ”Ändamålen helgar medlen.”
- Medlen ingår i kalkylen. Lidande som ett medel orsakar räknas fullt ut, liksom risken att ett prejudikat urholkar regler som alla har nytta av.
- ”Utilitarister struntar i rättigheter.”
- Bentham kallade naturliga rättigheter för nonsens på styltor. Men Mill försvarade starka rättigheter med att de skyddar människors viktigaste intressen och att samhället mår bäst av att de respekteras.
Att läsa
- UtilitarismenJohn Stuart Mill · 1861
Fem korta kapitel som förklarar läran och bemöter invändningarna. Den givna ingången.
- Om frihetenJohn Stuart Mill · 1859
Försvaret för yttrandefrihet och individens rätt att leva som hon vill. Andra kapitlet om åsiktsfriheten är oöverträffat.
- En inledning till moralens och lagstiftningens principer, kapitel 1–4Jeremy Bentham · 1789
Nyttoprincipen och kalkylen i ursprunglig form. Torr men klar.
- Praktisk etikPeter Singer · 1979
Läran tillämpad på djur, fattigdom, abort och dödshjälp. Visar hur långt argumenten bär och var de väcker motstånd.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påEpikureism
Redan Epikuros gjorde njutning och frihet från smärta till det goda. Mill hänvisar själv till honom.
- Bygger påEmpirism
Hume grundar moralen i känslan och nyttan. Bentham gör nyttan till ett mått som går att räkna på.
Vart sedan
- Förs vidare avPragmatism
Pragmatisterna delar utilitaristernas blick för följderna. James tillägnade sin bok om pragmatismen minnet av Mill.
- Möter motstånd frånDygdetikens återkomst
Anscombe angriper tanken att bara följderna räknas. Det var hon som gav hållningen namnet konsekvensetik.
- Möter motstånd frånRättviseteori efter Rawls
Rawls skriver sin teori som ett alternativ till utilitarismen, som han menar inte tar skillnaden mellan personer på allvar.