Kontinental filosofi · 1930-talet–
Kritisk teori
Frankfurtskolan förenade Marx, Hegel och Freud i en kritik av kulturindustrin, det instrumentella förnuftet och dolda maktförhållanden. Habermas sökte senare grunden för rättvisa i det fria samtalet.
I september 1940 når en grupp flyktingar den lilla spanska gränsstaden Portbou efter att ha gått över Pyrenéerna till fots. Bland dem finns den fyrtioåttaårige tyske kritikern Walter Benjamin, hjärtsjuk och med en tung portfölj som han inte släpper. De spanska gränsvakterna förklarar att de ska skickas tillbaka till Frankrike nästa dag. På natten tar Benjamin en överdos morfin.
I New York väntade hans vänner och kollegor från Institutet för socialforskning, som hade ordnat hans visum. De hade själva flytt från Frankfurt sju år tidigare. Under kriget skrev två av dem, Max Horkheimer och Theodor Adorno, en bok som börjar med frågan varför mänskligheten sjunker ned i ett nytt slags barbari när den i stället kunde ha blivit mänsklig.
Bakgrund
Institutet för socialforskning grundades i Frankfurt 1923 med pengar från en spannmålshandlares son. Det skulle bedriva marxistisk forskning utan band till något parti. När Horkheimer blev föreståndare 1930 gav han det ett program: filosofer, ekonomer, sociologer och psykologer skulle tillsammans undersöka det moderna samhället som helhet.
Frågan var given av historien. Marx hade förutsagt att arbetarna i de utvecklade industriländerna skulle göra revolution. I Tyskland misslyckades revolutionen 1918–1919, och i början av 1930-talet röstade stora delar av arbetarklassen på Hitler. Den ekonomiska teorin räckte inte som förklaring. Man måste förstå hur ett samhälle formar människors önskningar och karaktär.
Redskapen hämtades från flera håll. Från Hegel och den unge Marx kom tanken att samhället är en motsägelsefull helhet som måste begripas kritiskt. Från Freud kom läran om det omedvetna och om hur auktoritet byggs in i barnet. Från sociologen Max Weber kom bilden av en modernitet där allt beräknas och förvaltas. Nästan alla medlemmar var av judisk börd, och 1933 stängde nazisterna institutet.
Grundtankar
Teorin ska vara kritisk
Horkheimer skilde 1937 mellan två slags teori. Den traditionella beskriver fakta som om forskaren stod utanför samhället. Den kritiska vet att både forskaren och hans fakta är produkter av en viss samhällsordning, och den frågar om ordningen kunde vara annorlunda. Dess intresse är att människor ska befrias från förhållanden som gör dem till slavar.
Upplysningen slår över i myt
Förnuftet skulle befria människan från rädslan genom att göra henne till naturens herre. Men ett förnuft som bara räknar ut medel för givna mål behärskar till slut också människorna. Odysseus låter binda sig vid masten för att kunna höra sirenernas sång, medan roddarna har vax i öronen. Horkheimer och Adorno läser scenen som en bild av den moderna människan.
Kulturen har blivit industri
Film, radio och veckotidningar tillverkas som bilar, efter mallar, för att säljas. De ger förströelse som gör arbetsdagen uthärdlig och lär publiken att vilja ha mer av samma. Adorno myntade ordet kulturindustri för att slippa säga masskultur, som låter som om den kom från massorna själva. Den ger alla något och ändrar ingenting.
Också behoven är formade
Herbert Marcuse hävdade 1964 att välståndssamhället binder människor genom att tillfredsställa dem. Det skapar behov av varor och nöjen, och den som har fått sina behov uppfyllda ser inget skäl att kräva ett annat liv. Friheten att välja mellan märken döljer ofriheten. Protesten tas upp i systemet och blir en vara den också.
Förnuftet bor i samtalet
Jürgen Habermas, Adornos assistent, fann de äldres bild för mörk. Förnuft är mer än beräkning. När människor talar med varandra för att komma överens gör de anspråk på att det de säger är sant, riktigt och ärligt menat, och de anspråken kan prövas. En norm är giltig om alla berörda skulle kunna godta den i ett samtal där bara det bättre argumentet räknas.
Utveckling
- 1923–1933
Frankfurt
Institutet grundas. Under Horkheimer börjar arbetet med studier av auktoritet och familj, med psykoanalytikern Erich Fromm som medarbetare.
- 1933–1949
Exilen
Institutet flyttar till Columbiauniversitetet i New York. Upplysningens dialektik skrivs i Kalifornien 1944. Studien Den auktoritära personligheten kommer 1950.
- 1950–1969
Återkomsten
Horkheimer och Adorno återvänder till Frankfurt. Marcuse stannar i USA och blir studentrörelsens filosof. Adorno hamnar 1969 i konflikt med studenter som ockuperar institutet, och dör samma år.
- 1962 och framåt
Andra och tredje generationen
Habermas ger ut Borgerlig offentlighet 1962 och Teorin om det kommunikativa handlandet 1981. Axel Honneth gör kampen för erkännande till grundbegrepp.
Invändningar
Grand Hotel Avgrunden
Den ungerske marxisten Georg Lukács skrev 1962 att Adorno och hans vänner hade tagit in på ett vackert hotell med alla bekvämligheter, beläget på randen av avgrunden. De betraktar eländet mellan måltiderna och gör ingenting. Kritiken återkom från studenterna 1968. Adorno svarade att tänkande som inte låter sig göras till redskap är en form av motstånd.
Om alla är förblindade, hur kan teoretikern se?
Om kulturindustrin formar allas medvetande och förnuftet självt är ett redskap för herravälde, varifrån kommer kritikerns klarsyn? Habermas riktade invändningen mot sina lärare: den som dömer ut förnuftet i dess helhet har sågat av grenen som kritiken sitter på. Hans egen teori om samtalet är ett försök att ge kritiken en grund.
Elitens förakt för det folkliga
Adorno skrev nedlåtande om jazz, film och schlager och räknade med att bara svår modern konst gör motstånd. Senare kulturforskare, särskilt i Storbritannien, visade att publiken inte tar emot passivt. Människor tolkar, väljer och använder populärkultur för egna syften. Benjamin hade redan 1936 sett en demokratisk möjlighet i filmen, vilket Adorno bestred i brev.
Arvet
Kartan visar två linjer in, från den tyska idealismen och från marxismen. Det som förenar dem är den unge Marx läsning av Hegel, som blev känd först när ungdomsmanuskripten trycktes 1932. Frankfurtskolan är den viktigaste formen av det som kallas västerländsk marxism, ett tänkande som bröt med den sovjetiska läran.
Studierna av auktoritär personlighet lade grunden för forskningen om fördomar och högerextremism. Begrepp som kulturindustri, offentlighet och legitimitetskris används i medieforskning och statsvetenskap. Habermas blev efterkrigstidens mest inflytelserike tyske intellektuelle och deltog i nästan varje stor debatt i Förbundsrepubliken.
Frågan om vad strömmad underhållning, reklam och sociala medier gör med vår uppmärksamhet och våra önskningar är Adornos fråga i ny teknisk dräkt. Uttrycket kritiskt tänkande som skolans mål har vidare rötter, men kravet att man ska fråga vems intressen en kunskap tjänar kommer härifrån.
Vanliga missförstånd
- ”Frankfurtskolan var ett politiskt program.”
- Den höll sig utanför partierna och gav få anvisningar. Adorno var skeptisk till aktivism, och Horkheimer blev med åren konservativ. Marcuse var den ende som ställde sig på studentrörelsens sida.
- ”Kritisk teori är detsamma som postmodernism.”
- Habermas var en av postmodernismens skarpaste kritiker och försvarade upplysningen som ett ofullbordat projekt. Också Adorno höll fast vid sanning och förnuft som måttstockar.
- ”Adorno sade att man inte kan skriva dikter efter Auschwitz.”
- Han skrev 1949 att det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz. Senare tog han delvis tillbaka det: det ständiga lidandet har lika stor rätt till uttryck som den torterade har att skrika.
Att läsa
- Den endimensionella människanHerbert Marcuse · 1964
Den mest lättlästa av skolans huvudböcker och den som nådde flest. Om ett välstånd som gör kritik överflödig.
- Konstverket i reproduktionsåldernWalter Benjamin · 1936
En essä om vad fotografi och film gör med konsten och med politiken. Trettio sidor som fortfarande citeras överallt.
- Upplysningens dialektik, kapitlet om kulturindustrinMax Horkheimer och Theodor W. Adorno · 1944
Boken är tät och fragmentarisk. Kapitlet om kulturindustrin går att läsa för sig.
- Borgerlig offentlighetJürgen Habermas · 1962
Om hur kaféer och tidningar skapade ett rum för offentligt resonemang, och hur det förföll. Habermas mest tillgängliga bok.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påTysk idealism
Frankfurtskolan går tillbaka till Hegel för att förstå samhället som en helhet full av motsättningar.
- Bygger påMarxism
Kritisk teori börjar som ett försök att förnya marxismen och förklara varför revolutionen uteblev.