Tidigmodern tid · 1600–1700-talet
Kontraktsteori
Statens makt vilar på ett tänkt fördrag mellan fria individer som lämnar naturtillståndet. Grunden för moderna idéer om rättigheter och folksuveränitet.
I januari 1649 halshuggs Englands kung Karl I utanför sitt eget palats i London, dömd av en domstol som parlamentet har tillsatt. I Paris sitter en sextioårig engelsk flykting och skriver på en bok. Han har undervisat kungens son i matematik och sett sitt land slitas sönder av inbördeskrig.
Boken heter Leviathan, författaren Thomas Hobbes, och den kommer ut 1651. Den ställer en fråga som ingen tidigare hade ställt så naket. Om människor är fria och jämlika av naturen, och ingen har fått rätten att härska av Gud, varför ska då någon lyda någon annan?
Bakgrund
Under medeltiden vilade kungens makt på Guds vilja och på hävd. På 1600-talet försvarade Robert Filmer den ordningen med att kungar har ärvt den makt som Gud gav Adam över hans familj. Men reformationen hade splittrat den religiösa enigheten, och religionskrigen visade att hänvisningar till Gud inte längre kunde avgöra vem som hade rätt att styra.
Samtidigt erbjöd den nya naturvetenskapen en metod. Galilei förklarade en rörelse genom att dela upp den i enkla delar och sätta samman dem igen. Hobbes ville göra detsamma med staten: ta isär den i tanken, se hur de enskilda människorna beter sig utan den, och sedan visa hur och varför de sätter ihop den.
Holländaren Hugo Grotius hade strax innan hävdat att naturrätten skulle gälla även om Gud inte fanns. Därmed var vägen öppen för en politisk filosofi som bara utgår från människans natur och förnuft. Svaret blev ett fördrag, ett kontrakt.
Grundtankar
Utan stat råder allas krig mot alla
Hobbes tänker sig människor utan gemensam överhet. De är ungefär lika starka och kloka, vill ha samma saker och kan inte lita på varandra. Följden är ständig rädsla. Där finns inget åkerbruk, ingen sjöfart och ingen konst, och människans liv är ensamt, fattigt, smutsigt, djuriskt och kort. Förnuftet säger dem att söka fred.
Makten vilar på samtycke
Ingen är född till härskare. Legitim makt uppstår bara genom att de som ska lyda går med på det. Hos Hobbes avstår alla sin rätt till en suverän som har obegränsad makt, eftersom en delad makt leder tillbaka till kriget. Hos Locke anförtror de makten åt en regering, på villkor.
Människan har rättigheter före staten
Lockes naturtillstånd har en lag som förnuftet inser: ingen får skada någon annan till liv, hälsa, frihet eller egendom. Egendom uppstår när någon blandar sitt arbete med naturen, som när hon plockar äpplen eller bryter mark. Det som saknas är en opartisk domare. Staten bildas för att skydda rättigheter som redan finns.
Den som bryter förtroendet får avsättas
Eftersom makten är anförtrodd kan den förverkas. En regering som tar medborgarnas egendom utan samtycke eller styr utan lag har försatt sig i krig med folket, och folket har rätt att göra motstånd och tillsätta en ny. Locke skrev detta under kampen mot Stuartkungarna, och texten gavs ut efter revolutionen 1688.
Fri är den som lyder en lag hon själv har stiftat
Rousseau menar att Hobbes och Locke bara har visat hur de rika lurade de fattiga att godta sina bojor. Ett rättmätigt kontrakt kräver att var och en förenar sig med alla och ändå förblir lika fri som förut. Det sker när folket självt stiftar lagarna och när lagarna uttrycker allmänviljan, det som gagnar alla gemensamt.
Utveckling
- 1625–1651
Grotius och Hobbes
Grotius frigör naturrätten från teologin. Hobbes bygger staten på rädsla och förnuft och försvarar en odelad suveränitet.
- 1689
Locke
Två avhandlingar om styrelseskicket ges ut anonymt. Den första vederlägger Filmer, och den andra lägger grunden för begränsad makt och rätten till motstånd.
- 1755–1762
Rousseau
Avhandlingen om ojämlikheten beskriver hur egendomen fördärvade människan. Om samhällsfördraget visar hur en fri stat skulle kunna se ut. Boken bränns i Genève.
- 1776–1797
Revolutionerna och Kant
Den amerikanska självständighetsförklaringen och den franska rättighetsförklaringen talar kontraktets språk. Kant gör fördraget till en förnuftsidé som varje lag ska prövas mot.
Invändningar
Kontraktet har aldrig slutits
David Hume påpekade 1748 att nästan alla regeringar har uppstått genom erövring eller maktövertagande, och att ingen har tillfrågats. Att säga att en fattig bonde samtycker genom att stanna i landet är som att säga att en man som har burits ombord sovande samtycker till kaptenens befäl. Vi lyder för att samhället inte skulle bestå annars, och det skälet räcker.
Samhället är inget bolag
Edmund Burke svarade 1790 på den franska revolutionen. Staten kan inte sägas upp som ett handelsavtal om peppar och kaffe. Den är ett partnerskap mellan de levande, de döda och de ännu ofödda. Den som river det ärvda för att bygga efter en teori förstör mer än hon förstår. Ur den invändningen växer konservatismen.
Vilka skrev under?
Parterna i kontraktet är fria män som äger sig själva. Mary Wollstonecraft frågade 1792 varför förnuftet skulle ha kön. Carole Pateman hävdade 1988 att fördraget bygger på en outtalad överenskommelse om mäns makt över kvinnor, och Charles Mills visade 1997 hur det i praktiken uteslöt koloniserade och förslavade människor. Locke själv hade ekonomiska intressen i slavhandeln.
Arvet
Kartan visar en linje från empirismen. Locke hör hemma i båda skolorna, och i båda vägrar han godta auktoritet som inte kan visa sina skäl. En linje går vidare till rättviseteorin: John Rawls återupplivade 1971 kontraktet som tankeexperiment, där parterna väljer principer utan att veta vilken plats de själva får i samhället.
Den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 är nästan en sammanfattning av Locke: regeringar får sin rättmätiga makt genom de styrdas samtycke, och när en regering motverkar sitt ändamål har folket rätt att ändra eller avskaffa den. Tanken på mänskliga rättigheter som staten ska skydda och inte kan ta ifrån någon har samma ursprung.
Varje gång någon säger att makten utgår från folket, eller frågar vad vi får tillbaka för skatten, tänker hon i kontraktets banor. Hobbes analys av misstro mellan parter som saknar domare används i dag för att förstå förhållandet mellan stater.
Vanliga missförstånd
- ”Kontraktsteoretikerna trodde att fördraget var en historisk händelse.”
- Hobbes och Rousseau säger uttryckligen att naturtillståndet är en tankekonstruktion. Poängen är att visa vad som skulle göra makten rättmätig, inte hur staterna uppstod.
- ”Hobbes ansåg att människan är ond.”
- Han ansåg att hon är rädd och förutseende. Också goda människor måste slå först om de inte kan lita på andra. Det är läget utan gemensam makt som ger kriget, inte en ond natur.
- ”Rousseau ville tillbaka till naturen.”
- Uttrycket är inte hans. Han ansåg att vägen tillbaka är stängd och att uppgiften är att finna en samhällsform där friheten kan återvinnas på en ny nivå.
Att läsa
- Andra avhandlingen om styrelseskicketJohn Locke · 1689
Klar och resonerande. Kapitlen om naturtillståndet, egendomen och regeringens upplösning är kärnan.
- Leviathan, kapitel 13–17Thomas Hobbes · 1651
Från naturtillståndet till statens uppkomst på fyrtio sidor. Engelsk prosa av högsta klass.
- Om samhällsfördragetJean-Jacques Rousseau · 1762
Kort, tät och motsägelsefull. Första bokens inledning om människan som föds fri och överallt är i bojor hör till filosofins mest kända rader.
- Om det ursprungliga fördragetDavid Hume · 1748
En essä på tjugo sidor som innehåller den klassiska kritiken.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påEmpirism
Locke är både empirist och kontraktsteoretiker. Hans politiska filosofi är den som präglade de liberala författningarna.
Vart sedan
- Förs vidare avRättviseteori efter Rawls
Rawls återupplivar samhällsfördraget, nu som tankeexperiment om vilka principer fria och jämlika parter skulle enas om.