Afrika och Latinamerika · ca 1970–
Latinamerikansk befrielsefilosofi
En filosofi som utgår från de förtrycktas erfarenhet i Latinamerika. Den kritiserar den europeiska filosofins anspråk på att tala för alla och gör befrielsen från beroende och fattigdom till filosofins uppgift.
Natten till den 3 oktober 1973 exploderar en bomb vid ett hus i staden Mendoza i västra Argentina. Huset tillhör filosofiprofessorn Enrique Dussel, som bor där med sin familj. Ingen dödas. En högerextrem grupp har lämnat ett flygblad som anklagar honom för att förgifta ungdomens sinnen. Två år senare avskedas han från universitetet, hans böcker förbjuds, och han flyr till Mexiko.
Dussel hade tillsammans med en grupp argentinska kollegor börjat tala om en befrielsens filosofi. De hävdade att filosofin i Latinamerika i fyrahundra år hade upprepat Europas frågor och blundat för kontinentens egen verklighet. Vad blir filosofins uppgift, om den börjar hos dem som historien har lämnat utanför?
Bakgrund
Frågan om erövringens rätt ställdes i Latinamerika från början. År 1550 debatterade dominikanen Bartolomé de las Casas i Valladolid mot hovets filosof, som med stöd av Aristoteles hävdade att indianerna var slavar av naturen. Efter självständigheten på 1800-talet importerade de nya staternas eliter Europas läror, främst positivismen, som fick ge ordning och framsteg åt Brasilien och Mexiko.
På 1940-talet började mexikanen Leopoldo Zea skriva de latinamerikanska idéernas historia och fråga varför kontinenten alltid sett sig som en kopia. På 1960-talet skärptes läget. Den kubanska revolutionen 1959 hade visat att beroendet av USA gick att bryta. Ekonomer i Chile och Brasilien lade fram beroendeteorin: fattigdomen i syd är en följd av rikedomen i nord och inget stadium på vägen dit.
Samtidigt samlades kontinentens katolska biskopar 1968 i Medellín och talade om kyrkans särskilda ansvar för de fattiga. Prästen Gustavo Gutiérrez i Peru gav 1971 ut Befrielsens teologi. Filosoferna följde efter. Från marxismen hämtade de analysen av utsugning och klass, men de flesta av dem förenade den med kristen tro och med kontinentens egna erfarenheter.
Grundtankar
En beroende kultur kan inte tänka äkta
Peruanen Augusto Salazar Bondy ställde 1968 frågan om det finns en filosofi i vårt Amerika och svarade nej. Det som har funnits är efterbildningar av europeiska skolor, utan fäste i den egna verkligheten. Orsaken är ekonomisk och politisk: en kultur som domineras utifrån får ett oäkta medvetande om sig själv. En egen filosofi förutsätter befrielse, och den kan bidra till den.
Också efterbildningen är vår historia
Zea svarade att Salazar Bondy gjorde samma fel som han kritiserade, nämligen att mäta Latinamerika med Europas mått. De som tog över positivism eller liberalism använde dem för egna syften, i egna strider. Att bli medveten om sin historia av beroende är redan att filosofera äkta. Filosofin behöver inte vänta på revolutionen. Den måste bara sluta förneka sitt förflutna.
Filosofin börjar hos den Andre
Dussel hämtade sitt grundbegrepp från den franske filosofen Emmanuel Levinas, som lärde att etiken börjar i mötet med en annan människas ansikte. Dussel gav den Andre ett konkret innehåll: den fattige, indianen, kvinnan, den koloniserade. Varje system, ekonomiskt eller filosofiskt, har en utsida av människor som det inte ser. Därifrån ska det bedömas.
Det moderna började 1492
Europas berättelse om sig själv låter moderniteten börja med Descartes, upplysningen och vetenskapen. Dussel hävdar att den började när Europa gjorde sig till världens centrum genom erövringen av Amerika. Före Descartes jag tänker kom erövrarens jag erövrar. Silvret från Potosí och arbetet från indianer och förslavade afrikaner var förutsättningen för det Europa som sedan förklarade sig allmängiltigt.
Teorin har en plats
Ingen filosoferar från ingenstans. Den europeiska filosofin har talat som om dess synpunkt vore mänsklighetens. Befrielsefilosofin kräver att tänkandet redovisar varifrån det talar, och att det väljer sida: för offren. Det gör inte anspråken mindre allmänna. Målet är en värld där många traditioner kan mötas som jämlikar, det som Dussel kallar transmodernitet.
Utveckling
- 1942–1968
Förhistorien
Zea skriver om positivismen i Mexiko 1943 och om det amerikanska medvetandet. Fanon, beroendeteorin och biskopsmötet i Medellín ger nya utgångspunkter.
- 1968–1975
Debatten och rörelsen
Salazar Bondys bok 1968 och Zeas svar 1969. I Argentina bildas en grupp kring Dussel, Juan Carlos Scannone och Arturo Roig, som lägger fram ett manifest 1973.
- 1975–1990
Exil och splittring
Militärkuppen i Argentina 1976 driver många i landsflykt. Dussel ger ut Befrielsens filosofi i Mexiko 1977. Rörelsen delas mellan en marxistiskt och en folkligt-nationellt inriktad gren.
- 1990 och framåt
Dialog och avkolonisering
Dussel debatterar med Karl-Otto Apel och andra europeiska filosofer. Aníbal Quijano och Walter Mignolo utvecklar tanken om en kolonialitet som överlevde kolonierna.
Invändningar
Folket är ingen enhet
Den argentinske filosofen Horacio Cerutti, själv med i rörelsen, kritiserade 1983 dess ledande gren för populism. När man talar om folket eller den fattige som en enda röst döljer man klasskillnader och motsättningar inom den egna kulturen. Bilden av en ren utsida som bär sanningen är romantik. Feministiska kritiker lade till att kvinnor nämndes som förtryckta men sällan fick ordet, och att Dussels tidiga texter om kön var konservativa. Han tog senare tillbaka dem.
Sanning har ingen nationalitet
Kritiker i analytisk tradition har invänt att en filosofi inte blir bättre av att vara latinamerikansk. Ett argument är giltigt eller inte, var det än läggs fram. Den som gör filosofin till uttryck för en kontinents identitet har lämnat ämnet för ideologin. Zea svarade att också den europeiska filosofin talar ur sina omständigheter, och att det allmänna bara nås genom det särskilda.
Kritiken av Europa görs med Europas begrepp
Dussel bygger på Levinas, Marx, Hegel och Heidegger. Om den europeiska filosofin är bunden till erövringen, hur kan dess redskap användas för befrielse? Och varför söks utsidan hos en fransk filosof och inte i aztekernas eller andernas eget tänkande? Dussel svarade att han använder det som duger och vänder det. Senare tänkare i den avkoloniserande riktningen har gått längre och sökt sig till ursprungsfolkens begrepp.
Arvet
Kartan visar en linje, från marxismen. Därifrån kommer analysen av utsugning och övertygelsen att filosofin ska förändra världen. I övrigt ligger skolan i den infällda kartan, tillsammans med modern afrikansk filosofi, som ställde en liknande fråga samtidigt: kan en koloniserad kontinent ha en egen filosofi? De två debatterna fördes till en början utan kännedom om varandra.
Befrielseteologin, som är rörelsens syskon, förändrade den katolska kyrkan i Latinamerika och möttes av motstånd från Vatikanen på 1980-talet. Påven Franciskus, argentinare och påve från 2013 till 2025, var formad av den argentinska grenen, som kallas folkets teologi.
Begrepp som eurocentrism, det globala syd och avkolonisering av kunskap används i dag vid universitet över hela världen. När museer diskuterar om föremål ska lämnas tillbaka, eller när kurslitteratur granskas för vilka röster som saknas, förs ett samtal som befrielsefilosoferna var med om att börja.
Vanliga missförstånd
- ”Befrielsefilosofi och befrielseteologi är samma sak.”
- De uppstod samtidigt och delar utgångspunkten hos de fattiga, och flera personer hör till båda. Men filosofin argumenterar utan att förutsätta kristen tro, och dess huvudfråga gäller filosofins egen ställning.
- ”Den är marxism på spanska.”
- Marx är en källa bland flera. Dussel utgår från Levinas etik, och den argentinska huvudgrenen avvisade klassanalysen till förmån för begrepp som folk och kultur.
- ”Den avvisar europeisk filosofi.”
- Den avvisar dess anspråk på att tala för alla. Dussel har skrivit tre band om Marx och fört långa samtal med Apel, Ricœur och Habermas. Målet är dialog mellan jämlikar.
Att läsa
- Befrielsens filosofiEnrique Dussel · 1977
Skriven i exil utan tillgång till bibliotek och därför utan fotnoter. Uppställd i korta numrerade stycken. Finns på engelska som Philosophy of Liberation.
- Finns det en filosofi i vårt Amerika?Augusto Salazar Bondy · 1968
Den lilla bok som startade debatten. Klar, sorgsen och obeveklig.
- Den amerikanska filosofin som filosofi rätt och slättLeopoldo Zea · 1969
Svaret. Läs de två tillsammans.
- 1492: Den Andres döljandeEnrique Dussel · 1992
Föreläsningar i Frankfurt till femhundraårsminnet. Den lättaste vägen in i tesen om modernitetens början.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påMarxism
Befrielsefilosoferna använder Marx analys av utsugning och beroende, och Dussel har ägnat flera böcker åt att läsa om honom.