Tidigmodern tid · ca 1690–1800
Upplysningen
Förnuft och erfarenhet ska pröva allt: religion, tradition och makt. Upplysningens tänkare trodde på framsteg genom kunskap, tolerans och fri debatt.
Sommaren 1749 sitter den trettiofemårige författaren Denis Diderot inspärrad i fästningen Vincennes utanför Paris. Han har skrivit en bok som antyder att en blind man inte har något skäl att tro på Gud. Hans förläggare vädjar till myndigheterna om att släppa honom. De har satsat en förmögenhet på ett verk som han ska leda.
Verket var Encyklopedin, som under de följande tjugo åren kom ut i tjugoåtta band, trots förbud och censur. Det skulle samla allt mänskligt vetande och göra det tillgängligt för alla som kunde läsa. Bakom låg en fråga som hela århundradet ställde: vad händer om man prövar allt med förnuftet och inte tar något för givet?
Bakgrund
Två engelsmän gav rörelsen dess grund. Isaac Newton visade 1687 att samma lag styr äpplets fall och månens bana. Om naturen är så enkel och begriplig borde också samhället kunna förstås och förbättras. John Locke visade att kunskap kommer ur erfarenheten och att makten vilar på de styrdas samtycke. Voltaire kom hem från England 1729 och gjorde dem båda kända i Frankrike.
Från renässanshumanismen ärvde upplysningen textkritiken och misstron mot skolastisk lärdom. Från religionskrigen ärvde den en trötthet på trosstrider. När Ludvig XIV 1685 upphävde de franska protestanternas rättigheter flydde hundratusentals människor, och i exilen skrev Pierre Bayle sitt försvar för samvetets frihet.
Upplysningen var mer en offentlighet än en skola. Den levde i kaféer, salonger, frimurarloger, akademier och tidskrifter. Dess författare kallade sig filosofer men skrev romaner, pamfletter, pjäser och uppslagsartiklar, och de vände sig till allmänheten.
Grundtankar
Våga använda ditt eget förstånd
Kant sammanfattade rörelsen 1784. Upplysning är människans utträde ur en omyndighet som hon själv bär skulden till. Hon saknar inte förstånd. Hon saknar modet att använda det utan någon annans ledning. Lättja och feghet gör att de flesta låter en bok tänka åt sig, en själasörjare ha samvete åt sig och en läkare bestämma dieten.
Tolerans
Ingen kan tvingas till en övertygelse, och ingen vet tillräckligt för att förfölja. Voltaire drev i åratal fallet Jean Calas, en protestantisk köpman i Toulouse som 1762 torterades till döds på falska grunder, och fick domen upphävd. Staten har ingenting med medborgarnas tro att göra, så länge de inte stör ordningen.
Makt måste delas
Montesquieu jämförde länders lagar och drog slutsatsen att varje människa som har makt är benägen att missbruka den. Makt måste därför hejda makt. Den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten ska ligga hos olika organ. Tanken skrevs in i den amerikanska författningen 1787.
Framsteg är möjligt
Kunskapen växer, och med den kan människans villkor förbättras. Encyklopedin beskrev hantverk och maskiner lika noga som filosofi, eftersom nyttig kunskap är lika värdefull som lärd. Condorcet skrev 1794, gömd undan giljotinen, en historia över människoandens framsteg som slutar i en framtid utan ojämlikhet mellan nationer, klasser och kön.
Rättigheterna gäller alla
Om förnuftet är gemensamt för alla människor har alla samma rättigheter. Slutsatsen drogs inte genast. Mary Wollstonecraft krävde 1792 att revolutionens principer också skulle gälla kvinnor: de verkar oförnuftiga för att de uppfostras till att behaga, och ge dem samma utbildning så får man se. Olympe de Gouges och motståndarna till slaveriet förde samma argument.
Utveckling
- 1687–1730
Den tidiga upplysningen
Newton, Locke och Bayle lägger grunden. I Nederländerna trycks det som är förbjudet på andra håll.
- 1730–1780
Högupplysningen
Montesquieu, Voltaire, Diderot och Émilie du Châtelet i Frankrike. Hume och Adam Smith i Skottland. Encyklopedin ges ut 1751–1772.
- 1776–1789
Revolutionerna
Den amerikanska självständighetsförklaringen och den franska förklaringen om människans och medborgarens rättigheter gör idéerna till lag.
- 1789–1800
Prövningen
Skräckväldet 1793–1794 får många att vända sig mot förnuftets anspråk. Kant drar samtidigt upp gränserna för vad förnuftet kan veta.
Invändningar
Vetenskapen har inte gjort oss bättre
Jean-Jacques Rousseau, själv medarbetare i Encyklopedin, vann 1750 en pristävlan med svaret att vetenskapernas och konsternas framsteg har fördärvat sederna. Bildning föder fåfänga, lyx och ojämlikhet. Människan är god av naturen och förstörs av samhället. Kritiken kom inifrån och blev utgångspunkt för romantiken.
Förnuftet river mer än det bygger
Edmund Burke skrev 1790 att revolutionärerna behandlade sitt land som ett tomt papper. Seder och institutioner rymmer generationers erfarenhet som ingen enskild kan överblicka. Den som mäter allt med en abstrakt teori hamnar i våld. Ur invändningen växte konservatismen, och skräckväldet tycktes ge den rätt.
Upplysningen blir sin egen myt
Max Horkheimer och Theodor Adorno skrev 1944, i exil från Nazityskland, att det förnuft som skulle befria människan har blivit ett redskap för att behärska natur och människor. Andra har pekat på att upplysningens allmänna människa i praktiken var en europeisk man, och att flera av dess ledande namn försvarade kolonialism eller ordnade människor i raser.
Arvet
Kartan visar två linjer in, från renässanshumanismen och från empirismen, och en linje ut till konservatismen, som formades i reaktion mot den franska revolutionen. Kant, som har sin egen plats på kartan, är både upplysningens fullbordare och den som satte gränser för den.
Yttrandefrihet, religionsfrihet, maktdelning och likhet inför lagen är upplysningens krav. Sveriges tryckfrihetsförordning från 1766, världens första, kom till i samma anda, med prästen Anders Chydenius som pådrivare.
Uppslagsverket som idé, allmän skolgång och föreställningen att samhällsproblem kan lösas med kunskap kommer härifrån. Det gör också den fråga som ställs varje gång något går fel i det moderna samhället: har vi haft för mycket förnuft, eller för lite?
Vanliga missförstånd
- ”Upplysningsfilosoferna var ateister.”
- De flesta var deister eller kristna. Voltaire byggde en kyrka på sitt gods. Öppna ateister som d'Holbach var en liten grupp, och Voltaire angrep dem.
- ”De trodde att framsteget var oundvikligt.”
- Voltaires Candide är en enda lång uppgörelse med tron att allt är till det bästa. Diderot tvivlade ofta. Condorcets optimism var en ytterlighet.
- ”Voltaire sa att han skulle dö för din rätt att uttrycka din åsikt.”
- Meningen skrevs 1906 av hans biograf Evelyn Beatrice Hall som en sammanfattning av hans hållning. Den finns inte i något av hans verk.
- ”Upplysningen dyrkade det kalla förnuftet.”
- Århundradet var också känslans. Hume lärde att förnuftet är passionernas tjänare, Adam Smith byggde moralen på medkänsla, och Diderot grät över romaner.
Att läsa
- CandideVoltaire · 1759
En kort roman där en godtrogen yngling möter krig, jordbävning, inkvisition och slaveri. Upplysningens kvickaste text.
- Svar på frågan: Vad är upplysning?Immanuel Kant · 1784
Åtta sidor i en månadstidskrift. Den mest citerade definitionen.
- Till försvar för kvinnans rättigheterMary Wollstonecraft · 1792
Upplysningens egna argument vända mot dess blinda fläck. Skriven på sex veckor, med vrede.
- Om lagarnas anda, bok 11Montesquieu · 1748
Kapitlet om Englands författning, där maktdelningsläran läggs fram.
Släktskap
Varifrån
- Bygger påRenässanshumanism
Humanisternas tilltro till bildning och till människans egen förmåga förs vidare av upplysningens författare.
- Bygger påEmpirism
Voltaire förde Lockes kunskapsteori och Newtons fysik till Frankrike. De blev upplysningens förebilder.
Vart sedan
- Möter motstånd frånKonservatism
Burke vänder sig mot franska revolutionens försök att bygga om samhället efter upplysningens abstrakta principer.