Huvudlinje 04 av 10
Kunskapsstriden
Skepticism → rationalism ⇄ empirism → Kant
Skepticismen utmanar, rationalister och empirister svarar på olika sätt, och Kant förenar dem i en ny syntes.
Steg 1 av 4 · ca 320 f.Kr.–200 e.Kr.
Skepticism
De antika skeptikerna hävdade att inget kan vetas säkert. När deras texter trycks på 1500-talet, mitt under reformationens strider, blir frågan akut: vad kan vi egentligen veta?
Antiken
Steg 2 av 4 · 1600-talet
Rationalism
Descartes svar är att börja i förnuftet. Jag kan tvivla på allt utom på att jag tvivlar. Från den punkten ska kunskapen byggas upp steg för steg, som i matematiken.
- Reagerar mot SkepticismDe nyupptäckta skeptiska argumenten är det Descartes vill besegra. Han driver tvivlet så långt det går för att finna något som står fast.
Tidigmodern tid
Steg 3 av 4 · 1600–1700-talet
Empirism
Locke svarar tvärtom. Sinnet är ett oskrivet blad, och allt vi vet kommer från erfarenheten. Men Hume visar vart det leder: erfarenheten ger oss aldrig några orsakssamband, bara det ena efter det andra.
- Reagerar mot RationalismLocke inleder sitt huvudverk med att avvisa rationalisternas medfödda idéer.
Tidigmodern tid
Steg 4 av 4 · 1780-talet
Kants transcendentalfilosofi
Kant ger båda sidor delvis rätt. All kunskap börjar med erfarenheten, men förståndet ordnar den efter sina egna former. Priset är att vi bara känner världen som den framträder för oss.
- Bygger på RationalismAv rationalisterna behåller Kant tanken att viss kunskap inte kommer ur erfarenheten.
- Bygger på EmpirismKant skrev att Hume väckte honom ur hans dogmatiska slummer. Av empiristerna behåller han att kunskapen börjar med erfarenheten.
Tidigmodern tid